Vi behöver humanitärt stöd, politisk påtryckning – och medföljning!

COCOMACIA på floden Atrato

De senaste månadernas upptrappning av konflikten i Medio Atrato påverkar civilbefolkningen allvarligt. Den humanitära situationen är svår och rädslan för ytterligare aktioner från de väpnade aktörerna är utbredd. COCOMACIA (Consejo Communitario Mayor de la Asociación Campesina Integral del Atrato) har varit i området och påkallar nu uppmärksamhet och åtgärder.

Den 22 maj inledde gerillagruppen FARC (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia) en väpnad blockad i Medio Atrato i regionen Chocó som hindrade all rörelse på floden i området fram till den 2 juni. Militären var inte sen att svara på blockaden och samma dag skedde konfrontationer och väpnade strider mellan FARC och militären, tre civila dödades av gerillan. Under de knappa två veckorna som den väpnade blockaden pågick befann sig civilbefolkningen i Medio Atrato i skottlinjen mellan de beväpnade styrkorna.

Blockaden och konfrontationernas följder

Så snart blockaden upphörde begav sig COCOMACIA ut på en kommission för att verifiera situationen för civilbefolkningen i organisationens område längs floden Atrato. Den internationella närvaron var viktig för genomförandet av kommissionen och Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer medföljde därför.

En medlem från organisationens genuskommission deltog i kommissionen och hon berättar att många av invånarna i byarna var totalt instängda med militären på ena sidan och gerillan väntandes i djungeln på den andra. När invånarna i byarna försökte gå till arbetet i gruvorna eller till sina odlingar träffade de på beväpnade personer som beordrade dem att återvända hem. Ris, majs och bananer förstördes då man inte kunde ta sig till sina odlingar för att skörda. Kött och fisk som skulle säljas ruttnade eftersom man inte kunde transportera varorna. Byarna varnades också för att låta barnen springa fritt i området då det sades att FARC placerat ut minor.

Deltagarna i kommissionen såg och hörde hur militärens helikoptrar flög mycket lågt över samhällena. I flera av byarna utbröt panik när militärens bomber föll i närheten av gruvor, odlingar och byar. Människor rusade rakt ut i djungeln och viftade med vita tröjor för att visa att man var civila. Samtidigt kom rapporter om att militären skjutit mot civila som arbetat med att fälla träd utanför samhället Tutunendo, förmodligen i tron om att de var gerillasoldater.

Humanitär kris

Efter dessa dagar av krigstillstånd är situationen för civilbefolkningen mycket allvarlig. Det råder brist på mat och rent vatten och man vet inte var det är säkert att röra sig. Personal på skolor och hälsocenter har lämnat samhällena och människorna uttrycker att de känner sig ensamma och utelämnade till de väpnade aktörernas godtycke. När de få offentliga institutionerna lämnats obemannade finns ingen statlig närvaro kvar, stödet är i det närmaste obefintligt.

Vi behöver humanitärt stöd,  politisk påtryckning – och medföljning!

COCOMACIA betonar i sin rapport från kommissionen att det förutom humanitärt stöd nu behövs politiskt påtryckning på alla nivåer. Man uppmanar militären att ta hänsyn till internationell humanitär rätt genom att inte bomba eller uppehålla sig i närheten av byarna samt att de tar ansvar för avminering för att befolkningen i området ska kunna gå till sina arbeten och odlingar. Organisationen framhåller att regeringen, nationella och regionala myndigheter, nationella och internationella organisationer har nu ett gemensamt ansvar att tillsammans stötta dessa samhällen innan historien upprepas och byar utrotas. Med detta referar de till massakern i Bella Vista (Chocó) år 2002, då konfrontationer mellan gerilla och paramilitär ledde till att över hundra civila dödades och tusentals tvångsförflyttades.

Ida Löfström, Fredsobservatör Chocó