Väpnad kamp om narkotikahandeln tvingar massor på flykt
Strider mellan de nybildade, väpnade grupperna "Rastrojos" och "Aguilas Negras", samt flera mord och hot tvingade invånarna i byarna Chilvicito och Pindales att lämna sina hem. Detta ägde rum i närheten av Tumaco, på södra Stillahavskusten.
Striderna, som rör sig om kontroll över nyckelterritorier för narkotikahandeln, slår hårt mot ursprungsfolk i södra Colombia. Drygt 500 hundra personer anlände i början av juni till Tumaco, i hopp om skydd och hjälp.
FN rapporterar om brister i sanitära förhållanden, mat och medicin för de 200 vuxna och över 300 barn, som under de senaste tre veckorna sovit på golven i en av Tumacos konsertlokaler. Situationen för den flyende befolkningen har varit kritisk och den hjälp de fått av lokala företagare, statliga myndigheter och internationella hjälporganisationer har välkomnats, men inte varit tillräcklig. Naturkatastrofer har dränerat kommunens resurser, som gick åt till humanitära insatser när översvämningar drabbade stora delar av länet Nariño tidigare i år. Inte heller raden av hjälporganisationer med Internationella Röda Korskommittén i spetsen verkar ha resurser för att tillgodose Nariños ständiga ström av interna flyktingar.
Tusentals har redan flytt tidigare i år
Tvångsförflyttningar är vanligt förekommande i Nariño, där över 4000 människor jagats iväg från sina hem under årets första hälft. Kokaproduktionen i delstaten och exporten av det raffinerade kokainet från Colombias stillahavskust gör kontrollen av regionens flodsystem till en viktig del av den enorma ekonomiska resurs som droghandeln utgör. Civilbefolkningen utmed vattendragen tvingas in i en logik dominerad av den väpnade aktören som för tillfället råkar vara starkast i området.
För några år sedan började kokaodlingarna och de relaterade problemen i Nariño att öka. I samma utsträckning som produktionen har minskat i det angränsande länet Putomayo, visar statistiken från FN att den har ökat i Nariño. Det USA-finansierade projektet för att bekämpa kokaodlingar och droghandel, "Plan Colombia", har varit framgångsrikt i Putomayo, men det verkar som om man flyttat på problemet från ett område till ett annat, som nu lider under konsekvenserna.
Enligt Ángela Molina på FN i Cáli, så har byborna börjat återvända hem, trots att man på FN ännu inte anser byarna som tillräkligt säkra. Otillräcklig hjälp och knappa resurser får ursprungsbefolkningen från Chilvichito och Pindales att vända tillbaks till sina byar och en vardag styrd av de illegala, väpnade aktörernas kamp om det vita guldet.
Matts Olsson, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Colombia













