Våldet och brottsligheten blir de stora valfrågorna i Guatemala

Karta över Guatemala enligt förra valets resultat

Det är valår i Guatemala och trots att det ännu inte är officiellt vilka som kommer att ställa upp så har valkampanjen varit i gång sedan ett par månader.  Kampen tycks återigen komma att stå mellan det högerpopulistiska Patriotiska Partiet (PP) och det sittande regeringspartiet Nationell Enhet för Hopp (UNE), som kallar sig socialdemokratiskt.

Den stora frågan i årets val blir, liksom i tidigare val, kampen mot våldet och brottsligheten. I förra valet vann UNE:s presidentkandidat Alvaro Colom genom att lova att bekämpa våldet ”med intelligens” och satsa på att bekämpa fattigdomen i landet. Tre år senare har dock våldet ökat och blivit råare, och fattigdomen är lika skriande som innan han kom till makten 2008.

En trolig vinnare i årets val är ledaren för Patriotiska Partiet (PP) Otto Perez Molina, som kom tvåa med knapp marginal i förra presidentvalet. Otto Pérez Molina är en pensionerad general och före detta chef för militärbasen i Nebaj, Quiché, där militären begick grova övergrepp under åttiotalet. Han är mest känd för att vilja införa ”den hårda handens politik” mot brottsligheten i landet.

Sandra Torres de Colom är den nuvarande presidentens hustru, även honkallar sig socialdemokrat. Hon är chef för det statliga ”rådet för social sammanhållning” som instiftades av den nuvarande regeringen för att främja jämlikheten och bekämpa fattigdomen i Guatemala. Oppositionen har anklagat henne och presidenten för att ha utnyttjat statliga medel för att gynna det egna partiet, och sedan 1985, då Guatemala genomförde sitt första val efter militärdiktaturen, har inget politiskt parti suttit vid makten längre än en mandatperiod.

Alvaro Arzu är Guatemala Citys konservativa borgmästare och landets före detta president (1996-2000). Det faktum att han redan har varit president hindrar honom att kandidera igen eftersom Guatemala bara tillåter en mandatperiod men trots det har Arzu inlett en valkampanj. Arzus slogan är ”Gud, fosterlandet och frihet”, som var slagorden för den högerextrema Nationella Befrielserörelsen (MLN) som tog makten efter den USA-stödda militärkuppen 1954. 

Manuel Baldizon har också inlett en massiv valkampanj. Hans och hans partis centrala fråga är återinförandet av dödsstraffet.  

En av Guatemalas mest kända politiker är Efrain Rios Montt. Han var presidentkandidat för kristdemokraterna under 1970-talet och sedan ledde landets mest blodiga militärdiktatur (1982-1983). Efraín Rios Montt är ledare för partiet FRG som har haft starkt stöd av evangeliska frikyrkor och före detta medlemmar i de paramilitära ”civila självförsvarstrupperna” (PAC) som bildades under hans tid vid makten. Efraín Rios Montt har tidigare stoppats från att ställa upp som presidentkandidat eftersom konstitutionen inte tillåter tidigare kuppmakare att delta i presidentval.  Han har ändå kunnat utöva stor makt eftersom han har varit kongressens talman och ledare för FRG, som under en tid var Guatemalas största parti. Typiskt för guatemalansk politik är dock att partier splittras och försvinner och hittills har FRG sagt att de inte kommer att ställa upp i årets presidentval även om de i oktober 2010 proklamerade att Zury Mayté Ríos Montt Sosa de Weller var FRG:s förstahands val. Enligt guatemalansk grundlag får hon inte ställa upp i valet då hon är familjemedlem till en fd president, i detta fall Efraín Rios Montt.

Den guatemalanska vänstern är idag liten och splittrad.  Vänsterpartiet URNG, som bildades av den guatemalanska gerillan efter fredsavtalet 1996, riskerar att försvinna efter valet. Enligt guatemalansk lag blir partier upplösta om de ställer upp i kongressvalet utan att få något mandat, vilket tycks vara en reell risk för URNG. URNG har tidigare haft starkt stöd lokalt men i valet 2008 förlorade partiet många röster till den nuvarande presidentens parti UNE.  De senaste åren har URNG försökt stödja sig på det starka folkliga motståndet mot privata gruv- och dammprojekt.

Av Aron Lindblom, samordnare fredtjänst i Guatemala och Mexiko