Svininfluensan mindre känd bland ursprungsbefolkningen

Först i samband med att en 17-årig pojke från delstaten Chiapas dog av influensa A (svininfluensan) började mexikanska myndigheter i regionen att undersöka kunskapsnivån hos mayabefolkningen om sjukdomen. Många kände inte till att det pågår ett nationellt utbrott och ännu färre viste vilka försiktighetsåtgärder som bör iakttas.

När sedan fyra människor till bekräftades bära på influensaviruset lanserades en massiv kampanj för att informera ursprungsbefolkningarna på deras eget språk. Det kan dock vara försent för att hejda ett utbrott hos ursprungsbefolkningen som fick kännedom om influensan två veckor senare än övriga spansktalande mexikaner.

Delstatsregeringen agerar

För att undvika fler insjuknande i influensa A har delstatsregeringen i Chiapas beslutat om att genomföra en informationskampanj som riktar sig till mayabefolkningen. Hundraarton kommuner besöks för tillfället av medicinsk personal som både informerar om sjukdomsförloppet och om hur sjukdomen kan förhindras. Förhoppningen är att begränsa nya insjuknande.

Livet fortsätter som vanligt

De fyra insjuknade kommer från staden Amatenango de Valle som ligger 50 km söder om regionhuvudstaden Tuxtla Gutiérrez och är mellan fyra och tjugo år. Byn besöks flitigt av både mexikanska och utländska turister och det är ännu inte klargjort om viruset är ett resultat av den strida turistströmmen. 

Invånarna i Amatenango de valle visar inte någon rädsla för sjukdomen och det dagliga livet har inte förändrats sedan budskapet om att det pågår en influensa epidemi i landet nått ut, rapporterar Cuatro Poder, en mexikansk dagstidning.  Endast läkare och sjukvårdspersonal använder munskydd, vilket både kan vara ett tecken på att människorna inte tillgodogjort sig information om influensan eller att de inte har tillgång till de rekommenderande skyddsåtgärderna.

Diskriminering av ursprungsbefolkningen

Torget Socolo i San Christobal de las Casas är en samlingsplats för mayakvinnorna. Där säljer de sina hantverk och trots att det går att läsa i de största mexikanska dagstidningar om regeringens krafttag för att informera Chiapas ca 1,25 miljoner ursprungsfolk, finns det inga tecken som tyder på att mayakvinnorna är införstådda med den fara det innebär att vistas i stora folksamlingar.

Slappheten från myndigheternas sida att nå ut med information på mayabefolkningen eget språk är inget som förvånar lokala mänskliga rättighetsorganisationer vilka vittnar om en strukturell och strategisk diskriminering av mayafolket.

Text: Åsa Holmqvist, fredsobservatör i Chiapas Mexiko