Nya lagar ska bekämpa barnsexhandel

Den stora ökningen av barnsexhandeln i Mexiko uppmärksammades i början av 2000-talet av flera stora dagstidningarna i landet. Det blev startskottet för insatser som lett till ny lagstiftning.

Enligt rapporter från FN är skyddet för barnens rättigheter i Mexiko extremt svagt och landet gavs betyget 3,9 på en skala mellan noll och tio för implementeringen av barnens rättigheter i landet. Vidare rapporterades att Mexiko befann sig på femte plats i Latinamerika och på 28:e plats i världen som ursprungs- och destinationsland för handel med barn. Enligt studier gjorda av den amerikanska regeringen utsätts varje år mellan 16 000-20 000 mexikanska barn för sexuell exploatering.  

I delstaten Quintana Roo, där populära resmål som till exempel Cancun, Playa del Carmen och Tulum återfinns, har handeln med barn ökat kraftigt. De senaste åren har speciellt en ökning vad gäller barnsexturism noterats. Faktorer som att delstaten ligger nära gränsen och kusten samt lockar många turister tros ha bidragit till den ökande handeln.  

Efter det att problemet med barnsexhandel uppmärksammats gick FN:s barnfond, Unicef, in och gjorde en översyn av den aktuella lagstiftningen i delstaten. Resultatet visade på stora skillnader mellan lagstiftningen och internationella konventioner. Bland annat saknades i strafflagstiftningen brott som barnpornografi och flera av straffen för sexuella brott mot barn sträckte sig endast från böter till några månader i fängelse. Bara ett fåtal ändringar hade gjorts i strafflagstiftningen sedan dess tillkomst på 1970-talet och att lagstiftningen var dåligt anpassad till 2000-talets förhållanden i delstaten.   

De alarmerande rapporterna från UNICEF gjorde att flera människorättsorganisationer agerade. Dels gick organisationerna in och upprättade en slag uppförandekod, dels kontaktade man lagstiftare och kongressledamöter i syfte att ändra den aktuella strafflagstiftningen.  

Ecpat, en organisation som arbetar med att stoppa alla former med barnsexhandel, kontaktade olika researrangörer och andra aktörer inom turistsektorn i syfte att genomföra en etisk företagspolicy vad gäller barnsexhandel. Efter ett intensivt påverkansarbete från Ecpats sida, som innehöll utbildning och information om människohandel, undertecknade flera av aktörerna inom turistsektorn en uppförandekod för researrangörer. Koden ställer bland annat krav på att utbilda personal om barnsexturism, att informera resenärer och andra nyckelaktörer om problemet och att varje år rapportera till Ecpat om arbetet mot barnsexhandeln.

Uppförandekoden uppmärksammade inte bara handeln med barn i området utan den samlade också olika nyckelaktörer i arbetet mot människohandeln. Dessutom satte kodens godkännande viss press på lagstiftarna att skapa en mer effektiv lagstiftning mot barnsexhandeln.  

Medan Ecpat kontaktade olika aktörer inom turistsektorn tog andra organisationer kontakt med lagstiftare och kongressledamöter i syfte att ändra strafflagstiftningen. Flera olika organisationer analyserade gemensamt strafflagstiftningen och formulerade tillsammans ett nytt förslag som stämmer överens med de internationella konventionerna på området. Till sin hjälp hade man flera experter som hjälpte till att göra förslaget juridiskt hållbart.  

Förslaget presenterades för kongressen första gången under 2005, men det kom att dröja innan kongressens ledamöter tittade närmare på det nya förslaget. Flera organisationer kritiserade kongressen för att försena arbetet och de olika aktörerna som undertecknat Ecpats uppförandekod gick ut i en gemensam aktion och krävde ett godkännande av förslaget. Kongressens ledamöter fick också ta emot flera olika påtryckningsbrev från allmänheten. Påtryckningarna gav till slut resultat och under år 2006 godkände kongressen det nya förslaget som bland annat innehöll formulerandet av flera nya brott som till exempel barnpornografi, människohandel och sexturism. Dessutom höjdes straffen för flera av sexualbrotten mot barn.

Att lagstiftningen gått igenom är dock, i ett land där korruptionen härjar, ingen garanti för att lagen tillämpas. Enligt experter har arbetet med lagstiftningen och uppförandekoden i alla fall uppmärksammat problemet med barnsexhandel. Det har också sänts ut en signal om att barnsexhandel inte är accepterat, vilket på sikt kan leda till att den också bekämpas.  

Helena Thalin, fredsobservatör i Mexiko och Guatemala 2008