Ny vapenlag i Guatemala

De första fem månaderna i år har 1584 personer mist livet i våldets Guatemala, 450 fler än året innan. Att ta sig till och från jobbet, gå på gatorna eller åka buss har förvandlats till mycket farligt och till och med förenat med livsfara. En ny vapenlag syftar till att ta hårdare tag mot våldet och den illegala handeln, samt begränsa innehavet av vapen och ammunition. Samtidigt hävdar en del att de har rätt att försvara sina liv.  

Efter 36 år av inbördeskrig skrevs fredsavtalen under i Guatemala 1996. Men fortfarande klassas Guatemala internationellt som ett av de våldsammaste länderna i världen. Detta grundar de på den höga kriminaliteten, antalet mord per invånare, tillgängligheten på vapen och bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna. 2009 beräknas bli det mest våldsamma året med 17 mord om dagen, totalt cirka 7 000. År 1996 begicks 3 619 mord och sedan dess har siffran stigit stadigt uppåt. Sedan 1997 har närmare 60 000 människor mördats, vilket är i genomsnitt fler än under inbördeskriget. Skillnaden mellan krig och fred i Guatemala är väldigt liten. Människorätts-försvararen Helen Mack menar att det är ett nytt krig som utspelar sig då det råder straffrihet, rädsla och korruption (Prensa Libre 2009-07-12).

Nya fenomen såsom droghandel, organiserad brottslighet och korruption gynnar straffriheten i landet, som är 98 % (ibid. 2009-07-12). Den orsakar frustration och rädsla hos offer och försvagar folks förtroende för de statliga institutionerna (Impunity Watch). Parlamentsledamoten Nineth Montenegro menar att ”vi har olösta problem – man har inte lyckats med någon ekonomisk utveckling och social jämställdhet, grunden till allt ligger i orättvisorna”.

Något som dock har förändrats sedan inbördeskriget är offren för våldet. Kvinnor och ungdomar mellan 16 och 30 år är mest utsatta. Många ungdomar är märkta som medlemmar av den organiserade brottsligheten eller involverade i droghandeln enbart genom att bo i marginaliserade områden. Det handlar konkret om en social rensning och frustrationen kring att ingenting görs växer. ”Måste vi vänta på att någon ur överklassen mördas innan man reagerar?” frågar sig Abner Paredes (CALDH, Programa de Derechos de la Juventud del Centro para la Acción Legal en Derechos Humanos) (Prensa Libre 2009-06-28). Antalet mord på kvinnor och barn i Guatemala är den högsta i världen (Svenska UD). 

Vapen och ammunition i Guatemala

Efter fredsavtalen hjälpte FN:s observatörer till att avväpna gerillan och enligt MINUGUA – United Nations Verification Mission in Guatemala – beslagtogs 535 102 vapen och ammunition. Men sedan dess har inga större ansträngningar gjorts för att avväpna befolkningen (Marco Antonio ICCPG 2009-07-07). 

DIGECAM – Dirección General de Control de Armas y Municiones – är den institution under försvarsministeriet som bär ansvaret för att administrera den nya vapenlagen med att registrera vapen, utfärda licenser, märka vapen, etc (Ley de Armas y Municiones artikel 22, 24) Idag finns 375 000 registrerade vapen hos DIGECAM, men man misstänker att det cirkulerar minst en halv miljon illegala vapen därtill. 1997 såldes 21 miljoner ammunition, 2008 var det uppe i över 50 miljoner. Detta återspeglar sig i morden som 1997 till 40 % begicks med eldvapen och 2008 85 % (Prensa Libre 2009-07-12).

Varje år köper Guatemala vapen och ammunition för mer än 5 miljoner dollar från länder såsom Tjeckien, Israel och USA. En siffra som oroar då den ständigt ökar. Många vapen passerar gränsen från Honduras där vapen och ammunition är mycket billigare på den svarta marknaden, och passerar sedan gränsen utan att registreras (ibid. 2009-05-04). Central-amerika har ett strategiskt läge för den illegala handeln av vapen och utnyttjas av länder i regionen på olika sätt, bland annat av Colombia (IEPADES – institutionen för studier av hållbar utveckling). 

Ny vapenlag

I samband med fredsavtalen utlovades en mer restriktiv vapenlag, vilket förvekligades i april i år efter långa förhandlingar. Den nya vapen- och ammunitionslagens syfte, enligt president Álvaro Colom, är att kartlägga illegala vapen i landet samt att motverka den organiserade brottsligheten och droghandeln (Prensa Libre 2009-04-21), men även att reglera innehavet, behandlingen, exporten, tillverkningen, kommersen, handeln, transporten och all service i samband med vapen och ammunition (Ley de Armas y Municiones artikel 2).

I Guatemala finns 14 partier vid makten varav UNE och PP är de största med 60 av 158 platser i kongressen (Prensa Libre 2009-07-11). För att komma till makten var Álvaro Colom tvungen att förhandla med såväl militär och företag som sociala rörelser och förespråkare för de mänskliga rättigheterna (Marco Antonio ICCPG 2009-07-07). De olika intressena som gör sig hörda i exempelvis formandet av en ny vapenlag förutsätter kompromisser. De största diskussionerna kretsade kring hur mycket vapen man får äga och antalet ammunition man får köpa i månaden, vilka personer som ska undantas lagen, samt minimiåldern för att bära vapen (Prensa Libre 2009-03-19, 20, 24). För mindre än ett år sedan presenterade Luis Mendoza, högt uppsatt kongressledamot i UNE, lagförslaget att privatpersoner fick inneha ett obegränsat antal vapen och köpa 2000 ammunition per månad. Ett förslag som skulle gynna militärens och vapenindustrins intressen, som tack för att de hjälpte honom komma till makten. Detta mötte dock ett massivt motstånd i de sociala rörelserna och bland ungdomar (www.latinamerika.nu 2009-09-30). Diskussionerna och förhandlingarna mellan de olika intressena fortsatte och den nya vapen- och ammunitionslagen godkändes av kongressen den 31 mars och trädde i kraft den 29 april i år (Prensa Libre 2009-04-29).

Lagen innebär

Det är krav på licens av alla vapen och de ska vara registrerade hos DIGECAM. En licens per person och tre vapen per licens, som varar i 1-3 år. Därefter måste den förnyas (Ley de Armas y Municiones artikel 72). Det är tillåtet att köpa 250 ammunition per registrerat vapen i månaden (ibid. artikel 60). En mängd personer är undantagna lagen. Dels militären som enligt den nya lagen får använda de vapen och ammunition som krävs för att försvara landet (Ley de Armas y Municiones artikel 5). ”Problemet med det är att flera säkerhetsföretag ägs av militärer, det är ofta militärer som säljer vapen illegalt och de har stor makt i kongressen”, säger Marco Antonio från ICCPG – El Instituto de Estudios Comparados en Ciencias Penales de Guatemala (2009-07-07). Lagen ger även särskilda undantag åt presidenten, vicepresidenten, före detta presidenter och vicepresidenter, ministrar i regeringen, parlamentsledamöter, domare och en rad andra myndighetspersoner (Ley de Armas y Municiones artikel 74). De får inneha fritt antal vapen och har inga restriktioner på köp av ammunition, bara de är registrerade hos DIGECAM (Prensa Libre 2009-04-20, 29). 

Licens får ej utfärdas till personer yngre än 25 år, men undantag finns för säkerhetsföretag som annars skulle få avskeda 15-20 000 av de cirka 150 000 säkerhetsagenter som finns (ibid. 2009-05-04). Inte heller till personer som tidigare dömts för grova brott såsom mord och kidnappning eller av andra anledningar är förbjudna att bära vapen (Ley de Armas y Municiones artikel 80). ”Lagen är inte helt värdelös”, säger Carlos Amescita från Hivos – en holländsk organisation mot straffriheten i Guatemala (2009-07-07), ”men det är de som vill sälja vapen som också skrivit lagen”.

”Mer våld rättfärdigar fler vapen”, säger Marco Antonio (ICCPG 2009-07-07) och många opponerar sig vapenlagen då de anser att de har rätt att kunna försvara sig: ”Ta inte ifrån Guatemalas ’ärliga och hederliga’ invånare rätten att försvara sina liv”, menar Carlos Zúñiga, ordförande för la Cámara del Agro (Prensa Libre 2009-03-19).

Av Katarina Anjert, fredsobservatör Guatemala 2009