Nekande av ursprungsfolkens rättigheter i mexikanska rättsprocesser

- De sade att jag skulle bli frisläppt om jag skrev under papperet. Jag skrev under papperet trots att jag varken kunde läsa eller skriva.

En före detta fånge berättar om hur hon efter häktningen blev tvingad att skriva under några papper utan att förstå innebörden. Enligt det underskrivna papperet erkände hon de brott hon anklagades för och pappret användes senare som bevis i rättegången mot henne. Kvinnan tillhör ett av Mexikos ursprungsfolk.

I Mexiko beräknas 13 miljoner, cirka 10-12 procent av befolkningen, tillhöra något ursprungsfolk. Cirka 70 procent av dessa har ett annat modersmål än spanska. Många av ursprungsfolken lever i fattigdom och har en begränsad tillgång till några av de grundläggande rättigheterna, såsom boende, hälsovård och utbildning. De tillhör också de sämst lottade när det gäller att få sina intressen och rättigheter tillgodosedda i en rättsprocess.

Enligt internationella regler och standards skall ursprungsfolk få sina sociala och kulturella rättigheter beaktade och respekterade i en rättsprocess. Det innebär bland annat att den som är misstänkt för ett brott och som inte talar eller förstår det språk som används vid domstolen har rätt till en tolk eller översättare.

Många som inte talar spanska är omedvetna om vad som händer med deras fall under, innan och efter domstolsförhandlingarna. Vissa har till exempel fällts för brott utan att ens förstå varför. Många har dessutom skrivit under dokument, antingen frivilligt eller under tvång, utan att begripa innehållet och/eller inse konsekvensen av underskriften.

Mexikos regering har de senaste åren varit pådrivande såväl internationellt som nationellt när det gäller att skydda och bevara ursprungsfolkens rättigheter. I en omfattande reform av den mexikanska konstitutionen från 2001 lyftes vikten av att bevara ursprungsfolkens kultur och språk fram. I reformen ingick bland annat att garantera ursprungsfolken en rätt till tolk eller översättare i rättsprocesser samt en försvarare med goda kunskaper i deras kultur och språk. Vidare framhölls betydelsen av att domare och åklagare beaktar ursprungsfolkens sedvänjor och kultur vid domstolsförhandlingarna.

Året efter lagändringarna inrättades också en nationell kommission som har till uppgift att skydda ursprungsfolkens rättigheter i rättsprocesserna. Dess uppgift är att försäkra att det finns att tillgå tolkar och advokater som förstår ursprungsfolkens sedvänjor och kultur samt talar deras lokala språk. Vissa stater har dessutom utnämnt särskilda ombudsmän som har liknande uppgifter som den nationella kommissionen.

Trots de senaste årens ansträngningar kritiseras dock Mexiko för att fortfarande inte kunna ge ursprungsfolken ett fullgott skydd i rättsprocesser. Den mexikanska regeringen har själv erkänt att de rättsprocesser, i vilka ursprungsfolk är involverade, präglas av brister och felaktigheter. I en inhemsk rapport från 2004, som presenterades för en av FN:s speciella rapportörer, uttalade den mexikanska regeringen att: ”behandlingen av ursprungsfolken i rättssystemet är rutinmässigt orättvis, vilket lett till att många tjänar ogrundade eller oproportionerliga fängelsestraff”.

I en undersökning som gjordes strax innan rapporten presenterades visades på att det fanns endast 82 försvarsadvokater som uppfyllde kvalifikationerna på kravet om god kunskap om ursprungsfolkens kultur och språk. Vidare konstaterades att rätten till tolk eller översättare glöms bort eller nekas i en majoritet av fallen. Det uttryckts oro för att ursprungsfolken står hjälplösa när de ställs inför en domstol. Det inte bara är brukligt att det saknas kompetent tolk och försvarare, utan också en åklagare och domare som beaktar och respekterar ursprungsfolkens sedvänjor och kulturer. En av FN:s kommittéer har uttryckligen bett den mexikanska regeringen om uppfylla sina internationella och nationella förpliktelser och garantera rätten för ursprungsfolken att använda tolkar och försvarare som är välbekanta med ursprungsfolkens språk, kultur och sedvänjor.

Helena Thalin, fredsobservatör i Chiapas, Mexiko