Mingan - ordens vandrare - kommer till Bogotá

Ursprungsbefolkningens protester i Colombia har pågått i över 40 dagar och på torsdagen anlände den så kallade "mingan" till Bogotá. Mellan 14 000 och 16 000 människor har rört sig genom staden mot det statliga universitetet Universidad Nacional där de, trots stort motstånd och över 30 gripna studenter och lärare, fått tillåtelse att inackordera sig.
Utöver detta befinner sig just nu 5 000 personer, som kommer från andra regioner runt om i Colombia, på väg till Bogotá för att på fredagen sluta upp med mingan och alla andra som stödjer ursprungsfolkens kamp för liv, jord och värdighet.
När de utlovade samtalen med Colombias president Alvaro Uribe i Cali, av politiska och logistiska skäl, inte blev av, beslutade sig mingan, eller "ordens vandrare" som de också kallar sig, för att vandra till Colombias huvudstad Bogotá. På vägen hit har mingan passerat ett flertal städer och överallt har sociala rörelser och organisationer anslutit sig för att visa sin solidaritet, däribland afrocolombianer, sockerrörsarbetare, bonderörelsen, studentrörelsen och offerrörelsen. Mingan har även passat på att uppmärksamma dessa människor och de brott som begås mot de mänskliga rättigheterna i Colombia. De har exempelvis uppmärksammat de utomrättsliga avrättningarna som avslöjats under den senaste tiden, demonstrerat mot privatisering av vattnet, protesterat mot utförsäljning av det statsägda oljeföretaget Ecopetrol och manifesterat sitt stöd till sockerrörsarbetarna som under lång tid har befunnit sig i strejk. När mingan nu kommer till Bogotá är det alltså inte bara ursprungsfolkens minga, den har blivit allas.
Vandringen genom Colombia har dock inte varit problemfri. Alcibíades Calambás Bernal som är kommunikationsansvarig på Onic, ursprungsfolkens centralorganisation i Colombia, berättar att mingan mötte det största motståndet när de skulle in i staden Ibagué. Stadens ledare varnade då mingan för ett vulkanutbrott som påstods vara på gång och till stadens invånare varnade man för den "farliga" mingan. De marscherande människorna gick, trots varningar och hot, in i staden och möttes då av polis som gick till angrepp mot demonstranterna som blev tvungna att backa. Ingen blev allvarligt skadad, men angreppet uppfattades som en av statens strategier för att hindra mingans avancemang. Andra strategier som har använts har varit att blockera olika ursprungsfolksorganisationers hemsidor, osynliggöra händelserna i media, militär infiltration bland mingans deltagare och att anhålla och gripa nyckelpersoner och andra personer som öppet visat sitt stöd för "ordens vandrare". Calambás menar att allt detta är politiska strategier som staten använder sig av för att hindra människor från att kräva ut sina rättigheter.
I Bogotá har mingan välkomnats av en mängd olika sociala organisationer och vanliga invånare som ser dessa vandrare som en symbol för folkets förmåga att kämpa för kravet om allas mänskliga rättigheter. Enligt Onic har 1 245 människor ur ursprungsbefolkningen mördats under de senaste sex åren och av den miljon ursprungsfolk som befolkar Colombia har mer än 50 000 människor tvångsförflyttats. Av de 102 ursprungsfolksamhällen som finns i Colombia är 32 samhällen utrotningshotade och av dessa är 18 samhällen helt på väg att försvinna. Ursprungsbefolkningen i Colombia vandrar genom landet och kämpar med andra ord i blod och svett för sina liv, sina barn, sin jord och sina kulturer.
Mingan har hela tiden krävt ett öppet möte med presidenten som alla kan delta i och som är transparent. De har den 22 november, efter många förhandlingar, blivit lovade ett möte med presidenten på Plaza de Bolivar, huvudtorget i Bogotá. Detta möte kommer att avgöra mingans framtid. Om kraven tillmötesgås av presidenten kommer människor att återvända hem till sina regioner. Om inte, kommer mingan att fortsätta. Hur det än går kommer människor antagligen att tvingas fortsätta sin kamp för liv, jord och värdighet. För som ett av slagorden som använts inför ankomsten till Bogotá säger: "Mingan kommer inte att avslutas i Bogotá, mingan är PERMANENT."
Text: Paulina Boija, fredsobservatör i Colombia













