Mänskliga rättigheter i Guatemala och Mexiko 2009

Demonstration i solidaritet med politiska fångar, Ocosingo, Chiapas, maj 2009. Foto Aron Lindblom

Under det gångna året gick det framåt för rättvisan i Guatemala, samtidigt som hoten mot människorättsförsvarare fortsatte i både Guatemala och södra Mexiko. År 2010 firar Mexiko hundra år sedan revolutionen och två hundra år sedan självständigheten, något som sannolikt kommer tydliggöra landets många sociala konflikter. Nedan följer en genomgång över det viktigaste i utvecklingen som rör mänskliga rättigheter i ovannämnda områden.

Guatemala - framsteg för rättvisan

I maj 2009 uppmärksammades Guatemala världen över efter mordet på advokaten Rosenberg. I en video inspelad innan mordet anklagade Rosenberg Guatemalas president Colom för att vilja mörda honom, men i januari 2010 avslöjade en FN-sponsrad brottsutredning att Rosenberg sannolikt själv hade planerat sin egen död.

Hösten 2009 presenterade guatemalanska domstolar två domar för påtvingade försvinnanden utförda under inbördeskriget. Dessa domslut, som rör brott begångna i byarna Choatalum och El Jute, är historiska då de bryter en lång tradition av straffrihet i Guatemala. KrF har genom samarbetsprojektet Acoguate skickat fredsobservatörer till båda byarna för att medfölja vittnen rättsprocesserna sedan 2005. Efter domen i Choatalum sa en av medarbetarna på människorättscentret CALDH:

- För CALDH så är detta ett första konkret resultat av en kamp som har förts i över 40 år. Domen betyder oerhört mycket för alla de tiotusentals människor vars anhöriga försvann. Det här öppnar dörren för att andra ska kunna söka rättvisa.

Ytterligare framsteg då det gäller brott mot mänskligheten togs då den Interamerikanska domstolen den 24 november dömde Guatemala att betala tre miljoner dollar i skadestånd till offren efter massakern i byn Dos Erres i december 1982.                        

Den svenskfinansierade gruvan Marlin fortsatte under året med sin kontroversiella guldbrytning i San Marcos i norra Guatemala. I byarna runt gruvan inträffade konfrontationer mellan polis, militär och upprörda gruvmotståndare och i december utvisades en lärare från sin by då hon inte delade de lokala myndigheternas stöd till gruvan. En person dödades i El Estor, Guatemala, under en demonstration mot en gruva som drivs av ett kanadensiskt företag och två andra gruvmotståndare mördades i Cabañas, El Salvador, och i Chicomuselo, Mexiko.

Mexiko - fortsatta hot mot människorättsförsvarare

I sin allmänna rapport för 2009 skriver Amnesty International om Mexiko: "Människorättsförsvarare fortsatte att utsättas för hot, attacker, politiskt motiverad åtal och fängelse för att ha organiserat protester eller arbetat för de mänskliga rättigheterna." I delstaten Chiapas observerades en ökad tendens från statens sida att kriminalisera människorättsförsvarare, lokala representanter för den katolska kyrkan och proteströrelser, enligt människorättsorganisationen Sipaz. I september tillfångatogs och misshandlades Ricardo Lagunes, jurist och medarbetare på människorättscentret Frayba i Chiapas, av beväpnade män.

Under hösten släpptes flera män som tidigare dömts för sitt deltagande i massakern i Acteal i Chiapas den 22 december 1997, där 45 barn, kvinnor och män mördades. Frisläppandet baserades inte på männens oskuld utan på misstag och irregulariteter i brottsundersökningen. I USA offentliggjordes samtidigt dokument som bevisar att det mexikanska försvarsdepartementet under tiden för massakern hade en strategi för att "stärka de paramilitära grupperna och provocera fram konflikter mellan dessa och EZLN", enligt en artikel av forskaren Kate Doyle. Sedan nittiotalet har det inte inträffat några väpnade konfrontationer mellan regeringen och EZLN, men fortfarande finns inget fredsavtal mellan parterna.

I februari granskades Mexiko av FNs råd för mänskliga rättigheter (Universal Periodic Review), där landet kritiserades för brister i rättsväsendet och brist på insyn i de militära domstolarna. Interamerikanska domstolen i Costa Rica dömde under året den mexikanska staten för påtvingade försvinnanden begångna i Atoyac, Guerrero, och de omfattande kvinnomorden i Ciudad Juaréz, Chihuahua. I domen från Guerrero uppmanade domstolen den mexikanska staten att reformera det militära rättssystemet så att människorättsbrott där militär är inblandad ändå döms av civila domstolar.

Av Aron Lindblom och Åsa Henriksson