Människorättsförsvarare hotade och förtryckta i samband med gruvkonflikt

Det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp Inc. har genom sitt guatemalanska dotterbolag Montana Exploradora återigen tagit till rättsliga åtgärder mot bönder från ursprungsfolket maya mam. De har organiserat sig mot företagets guldgruva i San Miguel Ixtahuacán i västra Guatemala.

"Hej herr León, lägg dig inte i det du inte ska, och om du gör det så ta farväl av din fru och dina kära. Och vänta bara på döden...". Så lyder ett av fyra dödshot Javier de León från organisationen Adismi i San Miguel Ixtahuacán tagit emot i sin mobil under juni månad. Han är en av de aktiva i kampen mot gruvdrift i området.

Protesterna började i början av juni i år i byn Saqmuj efter att Goldcorp presenterat planer på ytterligare exploatering av nya mineraler i området. Detta trots invånarnas starka oro för förorenat vatten, sinande vattenkällor, miljö och människors hälsa. Konflikten är en del av en större konflikt mellan Goldcorp och byarna runt omkring om rätten till mark sedan flera år tillbaka.

Flera lokala rådgivande omröstningar har genomförts i västra Guatemala sedan 2005, och i en majoritet av dessa omröstningar har de röstande sagt nej till gruvdriften. Goldcorp och den guatemalanska regeringen har systematiskt ignorerat resultatet av folkomröstningarna. Det organiserade motståndet slås ständigt ner av polis och militär i regionen.

Sedan den 19 maj 2009 har Goldcorps maskiner stått på mark som en familj i Saqmuj nyligen sålde till företaget. Andra familjemedlemmar och övriga i byn har försökt övertyga familjen om att inte sälja marken då byn generellt är emot gruvan och det inte finns något konsensus i byn om att sälja marken. Fredagen den 12 juni var det bestämt att Goldcorps tjänstemän skulle möta byns medlemmar där, men då de inte dök upp brände några personer förtagets utrustning. Sju lokala ledare polisanmäldes.

Goldcorps gruvdrift och försök att köpa mark i Saqmuj och i andra delar av länet San Marcos har skapat konflikter mellan människor, splittrar lokalsamhällena och kränker urpsrungsfolkens rätt att konsulteras.

Av Katarina Anjert, fredsobservatör