Kvinnor från ursprungsbefolkningen – de nya emigranterna

I Mexiko liksom i de flesta länder runtom i världen har majoriteten av dem som har emigrerat genom historien varit män. På senare år har dock andelen kvinnor ökat. I Mexiko utgör sedan ett par decennier även kvinnor från ursprungsbefolkningen en allt större del av de kvinnor som emigrerar.

Motiven bakom, hur de väljer att resa och strategier för att leva utanför den trygga hemmiljön är några av de faktorer som kännetecknar dessa kvinnors emigration. De traditionella könsrollerna ruskas om, men någon egentlig maktförskjutning mellan könen äger inte rum.

- Tidigare var det i stort sett alltid mannen som emigrerade först och i vissa fall anslöt sig fru och barn många år senare, förklarar Martha Judith Sánchez Gómez, forskare i sociologi med inriktning på migration, genus och etnicitet vid universitetet, Universidad Nacional Autónoma de México (Unam).

Mönstret för vem som emigrerar har förändrats. Bland de få kvinnor som tidigare emigrerade återfanns framför allt änkor och ensamstående kvinnor. Idag är det en ökad andel män men framför allt kvinnor samt unga par från ursprungsbefolkningen som beslutar sig för att söka lyckan i ett annat land. De flesta kvinnor och män som emigrerar gör det av skäl som bara de själva känner till. De uttalade motiven däremot skiljer sig åt mellan könen.

- Den största skillnaden är att kvinnor från ursprungsbefolkningen aldrig kan definiera sina motiv i personliga termer. Kvinnorna tvingas för det mesta rättfärdiga sitt val att lämna hembyn genom att relatera till sin make eller sina barn, menar Sánchez Gómez och tillägger:

- Konkret kan det handla om att hänvisa till behovet av pengar till barnens utbildning eller att kvinnan förväntas återförenas med mannen, men vad det i själva verket handlar om är att kulturella och sociala konventioner binder kvinnorna till att ta ansvar för familjens anseende och rykte.

Vilka de officiella anledningarna till att kvinnor bland ursprungsbefolkningen lämnar sina byar än är så visar forskningen på ett antal.

- De flesta kvinnor som emigrerar till USA gör det för att söka arbete eller för att återförenas med sin make eller någon anhörig, berättar Sánchez Gómez.

Sánchez Gómez forskning visar även att emigrationen i vissa fall är en flykt från arrangerade äktenskap, våld eller risken att bli bortrövad. En annan anledning är att kvinnorna i vissa fall söker någon att gifta sig med. Antalet unga män som lämnar landsbygden är stort, vilket gör att det finns ett överskott på kvinnor i byarna.

- För männen har det under lång tid nästan fungerat som en kulturell rit, en upplevelse som alla måste erfara, att resa till USA. De följer i sina fäders, andra anhörigas och vänners spår och söker sig bort hemifrån, förklarar Sánchez Gómez.

För en man är det socialt accepterat att motivera sitt val att lämna byn utifrån att han önskar söka ett bättre betalt eller intressantare arbete eller helt enkelt vill skaffa sig mer livserfarenhet. Förutom att motivet bakom emigrationen i vissa fall skiljer sig mellan kvinnor och män så är, enligt Sánchez Gómez, en annan stor skillnad att kvinnorna som emigrerar alltid är beroende och kontrollerade av män. Det som ett resultat av att de flesta kvinnor fortfarande reser till USA i egenskap av fruar, systrar eller kusiner till män. En annan faktor som skiljer är ofta hur man väljer att emigrera.

- Generellt tar kvinnorna mindre risker än männen när de väljer att ta sig illegalt till USA. För detta får de betala ett högt pris. En resa kan kosta så mycket som 300 000 mexikanska pesos (cirka 170 000 kronor), berättar hon.

Eftersom ursprungsbefolkningen inte har en lika lång historia av emigration till andra länder som den övriga befolkningen har de inte heller tillgång till ett lika omfattande kontaktnät för att kunna organisera sin resa och sin vistelse i det nya landet. Enligt Sánchez Gómez visar forskningen att kvinnorna istället har utvecklat informella strategier för att överleva i det nya hemlandet och tjäna pengar utanför den reglerade arbetsmarknaden.

- De säljer mat och småsaker, tar hand om andras barn eller städar och tvättar där de bor eller i närheten. Det är särskilt vanligt att kvinnorna söker arbete i anslutning till hemmet om de själva har barn som behöver tas omhand.

För många av kvinnorna från ursprungsbefolkningen är det första gången de deltar själva i det offentliga livet och har en inkomst. Det ger erfarenhet och innebär en viss självständighet, men leder inte nödvändigtvis till ökad makt.

- I många fall luckras de traditionella rollerna inom familjen upp när man lever i ett nytt land. Det medför större möjligheter för kvinnorna att förhandla och påverka beslut som rör familjen. Forskningen visar dock att dessa förändringar försvinner så snart familjerna återvänder till sin hemby, berättar Sánchez Gómez.

Kvinnorna har dessutom oftare kännedom om sina rättigheter och kan därför ställa högre krav än tidigare. De vågar också oftare agera utifrån denna kunskap. Det sociala tabut att till exempel anmäla misshandel inom ett äktenskap är inte lika starkt när kvinnan väl har brutit upp från sin hemby. Trots en del till synes förbättrade livsvillkor i dessa kvinnors liv menar Sánchez Gómez att det är svårt att tala om positiva effekter av emigrationen för kvinnorna i termer av ökad jämställdhet. Hon menar att dessa kvinnor visserligen uppnår en viss ekonomisk- och social frihet, men att den ofta är villkorad. Dessutom innebär det faktum att kvinnan befinner sig långt ifrån det sociala skyddsnät, som familjen och släkten utgör, snarare en ökad arbetsbörda eftersom hon måste kombinera arbete utanför och i hemmet samtidigt som den psykiska pressen ökar.

Det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna att hemlandet inte kan erbjuda ett värdigt liv, arbete och andra grundläggande rättigheter såsom rätten till mat, boende och utbildning till sina medborgare, menar Sánchez Gómez.

Christin Sandberg, fredsobservatör i Chiapas, Mexiko