Högsta domstolen i Mexiko försummar offer för massaker

Foto www.flickr.com
14 augusti 2009

Den 12 augusti röstade Mexikos högsta domstol för frigivning av tjugo personer dömda för massakern på 45 tzotziles 1997 i Acteal, Chiapas.  Återstående 37 dömda kan även de komma att friges.

Högsta domstolen menar att åklagarväsendet och lägre rättsinstanser gravt har missbrukat rättsprocessen genom att bland annat lägga fram falskt bevismaterial. Detta betyder att de dömda har återvunnit sin frihet med hänvisning till brister i tidigare rättsprocess, inte för att de har funnits vara oskyldiga. Genom att döma efter form och inte se till grundorsak har högsta domstolen lämnat ett brott mot mänskligheten i strafflöshet, menar KrF:s samarbetspart Frayba, som också är den främsta företrädaren för överlevanden och anhöriga till offren till massakern.

Chefen för Frayba, Diego Cadena, menar att högsta domstolen genom denna dom förenar sig med dem som har bedrivit mexikanska regeringens strategi mot suberversiva element i Chiapas. Domen fördömdes omedelbart av mexikanska människorättsorganisationer som nu är oroliga för att domen kommer att fungera som ett prejudikat och att det inte blir någon rättvisa för massakerns offer.

Alberto Brunori, representant för FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter i Mexiko, begär av den mexikanska regeringen att  massakern blir noggrant och rättsenligt undersökning för att garantera att rättvisa skipas, att överlevande och anhöriga får fullgod kompensation samt att deras mänskliga rättigheter respekteras.

För ytterligare information kring domen och reaktionerna på den läs vidare på mexikanska nyhetssajter nedan.

Text: Åsa Henriksson

 

Fakta

Den 22 december 1997 mördade en väpnad grupp på omkring 100 personer 45 personer i byn Acteal i Chiapas under en fredsbön. Av dessa var 18 barn, 22 kvinnor och sex män och tillhörde alla den pacifistiska katolska organisationen las Abejas. Den officiella versionen från den dåvarande president Ernesto Zedillo säger att massakern berodde på tvister mellan byar i området. Enligt boende i området var massakern en del i en strategi mot zapatistanhängare och las Abejas ansågs sympatisera med dem. Regeringen ville, enligt dessa uppgifter som bekräftades 1998, genom hot och våld från paramilitära grupper provocera fram reaktion hos zapatisterna.

Åsa Henriksson

Relaterade nyheter

Vill Du arbeta med skydd av människorättsförsvarare? Sök nu!

Kristna Fredsrörelsen stödjer människorättsförsvarare i Mexiko, Guatemala och Colombia

Diktator inför rätta

Rättegång mot västsaharier uppskjuten

Arbeta mot vapenhandel? Sök vikariatet som programsekreterare!