Ett turbulent 2009 i Colombia
Fjolåret präglades i Colombia av verbal konflikt med grannlandet Venezuela och ett flertal skandaler, där militär, politiker och säkerhetspolis är inblandade. Den utsatta fackföreningsrörelsen, mördade ungdomar och korruption bland folkvalda har på olika sätt prytt löpsedlarna under året.
Stormigt mellan Colombia och Venezuela
Tonen mellan Venezuelas president Hugo Chavez och den colombianske presidenten Alvaro Uribe Velez har varit hård under hela året. Incidenter i gränsområdet mellan länderna, där svenska vapen har varit inblandade, handelsstopp för colombianska varor till Venezuela och anklagelser från båda sidor om krigshets får analytiker att spekulera i ett eventuellt krig mellan Colombia och Venezuela. Relationerna har ytterligare försämrats sedan avtalet om ökad militär närvaro i Colombia skrevs med USA. Chavez har köpt bland annat attackflygplan av typen Sukhoi, ubåtar och pansarvagnar för fem miljarder dollar, vilket ses som ett direkt motdrag till USAs militärbaser i Colombia, enligt den colombianska veckotidningen "Semana". De officiella anledningarna till avtalet är bekämpningen av vänstergerillan och knarkhandeln. Enligt Chavez är det militära avtalet snarare ett steg närmare en Nordamerikansk invasion av Venezuela.
Under toppmötena UNASUR som hölls mellan Sydamerikas presidenter i höstas mötte president Uribe stark kritik för att sätta regionens säkerhet och integritet på spel genom att ge USA en stärkt militär position i regionen.
Militärer åtalade för mord på civila släpps ur häktet.
Under 2009 inleds rättegångar mot 46 militärer åtalade för mord på 19 ungdomar från Bogotáförorten Soacha. De mördade ungdomarnas kroppar har iklätts gerillauniformer och sedan presenterats som gerillasoldater dödade i strid. Belöningssystem för armésoldater som kan visa upp stupade gerillasoldater har resulterat i 1200 liknande fall runt om i Colombia. Försvarsadvokaterna har åberopat att de anklagade ska ställas inför militär domstol istället för civil, vilket har dragit ut på processen. I december 2009 släpptes militärerna, som fortfarande står åtalade, då maxgränsen för hur länge de får hållas häktade har nåtts. Se artikel om rättegångarna.
Avlyssningsskandal sänker säkerhetspolisen
Den colombianska säkerhetspolisen DAS har under 2009 tvingats se rader av bevis på anklagelser om illegala avlyssningar riktas mot myndigheten. Oppositionspolitiker, högsta domstolens domare, internationella människorättsorganisationer och en mängd andra aktörer som setts som hot mot sittande regering har varit måltavlor för säkerhetspolisens utomrättsliga undersökningar. Skandalen har lett till att president Alvaro Uribe meddelat att DAS kommer att läggas ned. I vilken form och sammansättning den colombianska säkerhetspolisen kommer att fungera i framtiden kvarstår att se. Se artikel om avlyssningsskandalen.
Parapolitica
Den colombianska kongressen och senaten fortsätter att fläckas av anklagelser mot de folkvalda ledamöterna om att ha haft samröre med paramilitärer inför det senaste parlamentsvalet. Skandalen, som i Colombia har fått namnet "Parapolítica" (på svenska Parapolitik) uppdagades första gången 2006 och sedan dess har totalt 133 sittande och före detta ledamöter i kongress och senat blivit föremål för undersökningar gällande paramilitära kopplingar. Merparten av de anklagade är medlemmar i regeringskoalitionen. President Uribe, samt flera högt uppsatta politiker i koalitionen har gått ut i media och på olika sätt kritiserat undersökningarna och högsta domstolen för politisk häxjakt.
Kongressen i USA skjuter upp handelsavtal med Colombia
Colombias oförmåga att agera mot mord, våld och övergrepp som begås mot medlemmar i fackföreningsrörelsen i landet fick USA:s kongress att skjuta upp förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan de två länderna i september 2009. Beslutet välkomnas av Human Rights Watch som rapporterar att 95 procent av de registrerade morden på aktiva inom fackföreningar i Colombia är ouppklarade. Colombia med över 32 mord på fackföreningsaktiva under 2009 är det farligaste landet i världen för fackligt aktiva. Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Colombia pågår fortfarande.
Uribe vill sitta kvar
Det politiska landskapet i Colombia har under 2009 präglats av spekulationer kring den sittande president Alvaro Uribe Veléz möjliga omval i det kommande presidentvalet i maj 2010. Uribe valdes första gången 2002 och genom en grundlagsändring för att tillåta omval till presidentämbetet, ställde han åter upp och vann utan större konkurrens i valet 2006. Uribe har uttryckt en önskan om att fortsätta regera och driva sin politik. Under 2009 startades därför en namninsamling för att få till en folkomröstning om ännu en ändring av grundlagen för att tillåta den sittande presidenten att ställa upp som presidentkandidat en tredje gång.
Intiativet har kritiserats både nationellt och internationellt, bl.a. av USA:s president Barack Obama, som under ett möte sade att hans lands historia har lärt honom att två presidentperioder är tillräckligt.
Frågan är om folkomröstningen kommer att hinna hållas innan sista datum för att ställa upp i presidentvalet,som avgörs i maj 2010. Konstitutionsdomstolen måste först besluta om omröstningen som ska möjliggöra president Uribes tredje kandidatur är konstitutionsenlig eller inte.
Positivt med skandaler
Skandalerna som skakat Colombia under 2009 är inte bara av ondo. Det säger ombudsmannen för mänskliga rättigheter i Chocó, Victor Raúl Mosquera. Att illegala avlyssningar och "para-politik" kommer fram och att ansvariga män och kvinnor ställs inför rätta för sina övertramp, tyder på framsteg inom politisk transparens och demokrati, tillägger han. Victor Raúl refererar till det uppskjutna frihandelsavtalet med USA och vikten av att göra omvärlden medveten om brotten mot mänskliga rättigheter i Colombia: "Internationalisering av situationen i Colombia genom FN och andra internationella organisationer bidrar till att colombianska folket kan fortsätta organisera sig".
Av Nina Vollmer och Matts Olsson
