Désirée Pethrus medverkar på KrF seminarium om Sudan

Désirée Pethrus, ledmot utrikesutskottet för Kristdemokraterna. Foto: Ludvig Perman

Den 5 juli kommer Désirée Pethrus att medverka på ett seminarium om Sveriges ansvar i blivande Sydsudan då det gäller svenska Lundin Petroleums tidigare verksamhet i landet. Seminariet leds av Visbys nytillträdde biskop Sven Bernhard Fast.

Hur blev du involverad i den här frågan?
 - Kristna Fredsrörelsen kontaktade mig och bjöd in mig till möte med Egbert Wesselink och Reverend James Ninrew och Reverend Matthew Deng. Jag kände till fallet med Lundin Petroleum innan mötet. Jag besökte FN:s generalförsamling i november förra året där man tog upp frågan om själva folkomröstningen i södra Sudan.
Skulle du säga att detta är en känslig fråga för Sveriges regering?
- Det är alltid en känslig fråga om regeringen ska gå in och ha åsikter om enskilda svenska företag. Det regeringen kan göra är att se hur människorna har drabbats och i alla sammanhang försöka se till att människorna får upprättelse. Men regeringen kan inte lägga sig i enskildaföretags ageranden. De ska följa gällande lagar och regler. Vi är med och sätter regler nationellt och internationellt och sedan finns rättssystem som ska sköta rättsprocesser mot dem som inte följer dessa.

Om någon döms så kan ju skadestånd utdömas för att betala ersättning till drabbade. Men det måste ske via ett rättssystem. Sverige kan däremot stödja det som i juli blir Sydsudan med finansiellt och praktiskt stöd i upprättandet av ett rättssystem, myndigheter och så vidare.
Skulle detta kunna ses som ett erkännande från Sveriges sida?
- Vi tar inte ställning i sakfrågan, det gör domstolar, men vi kan stödja fredsinitiativ och samhällsbyggande. Sveriges engagemang i Sudan bör syfta till ökad och fred och försoning, Det måste vara ett av målen för Sveriges närvaro, att människor mellan Syd och Nord ska enas.
 
Har Sveriges regering något ansvar för vad ett privat svenskt företag gör?
- Jag tycker inte att regeringen kan ta över ett företags ansvar. Att människor har drabbats i Sudan är ju väldigt tydligt, men Sverige kan inte ta över det eventuella ansvaret från företaget. Om Sverige som stat ska göra det, vet jag inte ens om det är möjligt.  Kompensation och ersättning kan utdömas i domstolar eller erbjudas av företagen på eget initiativ. Men företagen kräver väl bevis för att de är ansvariga, och det måste en domstol konstatera.
Vad tror du att dina kollegor inom partiet och riksdagen tycker i den här frågan?
- Inom Kristdemokraterna ser vi detta som en viktig fråga. Det är viktigt att vi går vidare för att få ett slut på våld och konflikter i området och att drabbade ges stöd. Frågan nu är vad som är bästa sättet att agera på? Hur hjälper man människorna där? Återigen, det här är en viktig fråga. Mänskliga rättigheter kan inte negligeras.
 
Vad tycker du man kan kräva av Lundin Petroleum?  
- Att de säger allting öppet och ärligt, att de lägger korten på bordet och bidrar till eventuella rättsprocesser. Att de visar sig beredda på att svara på frågor. Om det finns någon rättslig grund, att de bidrar och bringar klarhet till vad som hände, även när det gäller ansvarsförhållanden.
 
Borde Carl Bildt ta något särskilt ställningstagande då han satt i Lundins styrelse vid tillfället?
Om utrikesministern och biståndsministern säger att vi ska ta ett ansvar för Sudan så förutsätter jag att vår regering agerar så att saken utreds ordentligt. Carl Bildt får svara på frågor i en eventuell rättsprocess om sitt ansvar i Lundin Petroliums styrelse, under den aktuella perioden. Det kan inte regeringen som helhet göra. Om det sedan skulle få politiska följdverkningar är för tidigt att uttala sig om. Men det är viktigt att Sveriges utrikesminister agerar öppet och informativt.
 
Vad tror du om framtiden för Sydsudan?
 - Jag tycker att EU som fredsprojekt är en väldigt bra förebild. Där ser man utbyte mellan Nord och Syd. Hur man kan få igång ett fokus på utveckling och framsteg. Att man kan skapa ett fungerande rättssystem och demokrati. Att man kan minska vapentillgången. USA har talat om skuldavskrivning. Människor vill ha mat på bordet, utveckling, näringslivsutveckling och stöd till utveckling av rättssystem som kan ta tag i korruption. Människor vill ha fri press och media. Man vill hitta en hållbar utveckling kring mänskliga rättigheter och miljön. Att människor får kompensation. EU som en slags modell kan vara en väg att gå, att se framåt. Det är viktigt att folkomröstningen får genomslag, att människor får en känsla av delaktighet, att man kan göra skillnad.
 
Av Ludvig Perman, för Global Reporting i samarbete med Kristina Fredsrörelsen