AP-fonderna måste ta sitt ansvar i Guatemala

Gruvan Marlin, foto Aron Lindblom

Den 20 maj 2010 meddelade interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter att gruvan Marlin i Guatemala är ett allvarligt hot mot liv och hälsa för befolkningen i närområdet, och att den guatemalanska staten bör stänga gruvan. Kritik har även kommit från FN-organet ILO. Gruvdriften fortsatte trots kritiken som tidigare, men de svenska AP-fonderna såg ändå ingen anledning att sluta investera i det kanadensiska företaget Goldcorp som äger gruvan. Idag, den 18 maj, har AP-fonderna dock möjlighet att utnyttja sin ställning som aktieägare till att stänga ner gruvdriften, men frågan är om de kommer att ta chansen. När Kristna Fredsrörelsen, och andra organisationer som engagerat sig i frågan, ville ha ett möte blev det nämligen blankt nej. 

Inför gruvbolaget Goldcorps aktiestämma i Kanada den 18 maj uppmanas företaget i en motion från kanadensiska aktieägare att stänga den skandaltyngda gruvan Marlin i Guatemala. Första, tredje, fjärde och sjunde AP-fonderna har tillsammans investerat uppskattningsvis 240 miljoner kronor av svenska pensionssparares pengar i företaget men har hittills valt att inte uttala sig om miljöproblemen, hoten och våldet som har förekommit kring gruvan. Kristna Fredsrörelsen är en av 36 internationella och nationella organisationer som ställer sig bakom en uppmaning till AP-fonderna att stödja motionen att stänga gruvan, men svaret var att de varken nu eller framöver kommer att diskutera sina investeringar i Goldcorp med representanter från civilsamhället.

Guatemala härjades fram till 1996 av ett blodigt inbördeskrig där ursprungsfolken och den fattiga landsbygdsbefolkningen drabbades hårt av regeringsstyrkornas terror. Kristna Fredsrörelsen har därför haft fredsobservatörer i Guatemala sedan 1994 för att ge skydd åt dem som arbetar för de mänskliga rättigheterna i landet. Sedan 2005 arbetar Kristna Fredsrörelsen med fallet Marlin för att skydda personer som hotats till livet på grund av sitt arbete mot gruvan. Senast sommaren 2010 sköts en kvinnlig gruvmotståndare i ögat av en person med kopplingar till Goldcorps guatemalanska dotterbolag Montana. En annan person fick ta emot sms-hot om att hon skulle sluta arbeta mot gruvan.

Goldcorps verksamhet i Guatemala är omgiven av skandaler, miljöförstöring, hot, våld och sociala konflikter. Flera internationella institutioner, inklusive FN:s särskilda sändebud för ursprungsfolkens rättigheter James Anaya, har kommit fram till att verksamheten är i strid med internationell rätt och uppmanat företaget att stänga gruvan. Varför har AP-fonderna fortfarande inte hörsammat den kör av röster som kritiserar Goldcorp? 

På sin hemsida skriver Första AP-fonden att de väljer att engagera sig i ” bolag och frågor där behoven och möjligheterna att påverka i positiv riktning är störst” och att de värdesätter ”företagens sociala och miljömässiga ansvar”. Vi anser att AP-fonderna som aktieägare i Goldcorp har ett ansvar att kräva att företaget respekterar internationell rätt. Som statliga pensionsfonder bör AP-fonderna också verka i linje med den svenska regeringens Politik för Global Utveckling (PGU) som syftar till att bidra till en rättvis och hållbar utveckling i världen. AP-fonderna måste självklart ansvara för att förvalta svenska folkets pensionspengar, men när ger intresset för hög avkastning vika för människors rätt till liv och hälsa?

Vid Goldcorps aktiestämma den 18 maj har AP-fonderna en möjlighet att leva upp till sitt ägaransvar och sin strategi att påverka i positiv riktning för företagets sociala och miljömässiga ansvar. 240 miljoner av svenska pensionssparares pengar ger AP-fonderna en möjlighet att påverka genom att stödja de kanadensiska aktieägarnas motion att företaget ska följa de internationella uppmaningarna att stänga gruvan. AP-fonderna har sagt att de varken nu eller senare vill träffa Kristna Fredsrörelsen, eller några andra från civilsamhället, för att diskutera sitt aktieinnehav i Goldcorp. Vi ser det som uppseendeväckande att en statlig instans vägrar föra en dialog med det civila samhället, särskilt som det rör sig om svenska skattemedel och medborgarnas rätt till insyn. Det är vår förhoppning att AP-fonderna den 18 maj ändå stödjer aktieägarresolutionen om att avbryta driften i gruvan Marlin i Guatemala och stoppa all vidare expansion av gruvan.    

Elisabeth Lundgren generalsekreterare i Kristna Fredsrörelsen

Aron Lindblom och Charlotta Pettersson som nyligen kommit tillbaka till Sverige efter att ha arbetat för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala, bland annat med gruvan Marlin