5 000 facklor på 60-årsdagen för FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

Facklor i El Renacimiento Foto: Sanna Svensson

Parken El Renacimiento i Bogotá lystes kvällen den 10 december upp med ljuset av de 5 000 facklor som tändes för att hedra alla de offer som den colombianska konflikten har orsakat och för att uppmärksamma 60-årsdagen av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Några av arrangörerna bakom eventet var Kristna Fredsrörelsens samarbetsorganisationer Codhes och Asamblea Permanente de la Sociedad Civil por la Paz. Codhes arbetar med att utreda och belysa internflyktingars situation och framhåller att ljuset från facklorna på MR-dagen var en symbol för att lyfta fram konfliktens offer från skuggan och synliggöra alla som blivit utomrättsligt avrättade, utsatta för tortyr, internflyktingarna, de försvunna, de kidnappade, de som tvingats gå i exil och de som godtyckligt har blivit gripna.

Facklorna som tändes var ett gemensamt projekt mellan hantverkare och män och kvinnor som själva tvingats fly från sina hem på grund av den väpnade konflikten. Innan facklorna tändes så genomfördes en solidaritetsmarsch med de tvångsförflyttade genom Bogotás centrum.

Codhes ledare Jorge Rojas ser dagen som en möjlighet att reflektera över den humanitära krisen i Colombia:

- Deklarationen är mer ett etiskt mandat än en tvingande åtgärd, och vi i Codhes ser inte att situationen för mänskliga rättigheter i Colombia förbättras som vi önskar.

MR-situationen i Colombia var också denna dag i blickfånget för FN:s råd för de mänskliga rättigheterna i Genève, Schweiz. Olika perspektiv på MR-situationen i landet gavs när både rapporter från FN i Colombia, landets inrikesdepartement och det nationella civila samhället presenterades. Bakom det civila samhällets rapport stod 1 200 organisationer, samlade i fyra plattformar för fred och mänskliga rättigheter.

Jorge Rojas menar att revisionen i Genève kan visa på skillnaden mellan den colombianska regeringens rapportering om MR-situationen och verkligheten. De viktigaste sakerna att lyfta fram för honom är utomrättsliga avrättningar, tvångsförflyttningar och utomrättsliga avrättningar. Han menar också att det finns en oroande tendens att peka ut människorättsförsvarare som understödjare till terrorism.

- Organisationer i Colombia måste fortsätta att insistera på att deras arbete respekteras och staten måste garantera MR-försvarares säkerhet, säger Rojas.

Text: Sanna Svensson, fredsobservatör i Colombia